Det finns hopp för alla, tro mig. Trots allting jag har gått igenom trodde jag att jag inte skulle klara av att stå på mina egna ben igen, men det gör jag! Att vara stark när man egentligen är svag, är nog det mest kämpigaste jag någonsin har varit med om. Men i slutändan tror vi alltid på allt gott, eller hur? Den jobbiga perioden kommer att vara i ett tag till, men jag kan med glädje säga att jag har bättre dagar än dåliga dagar nu! Allt är tack var det min pojkvän, mina vänner och min lilla familj. För att klara av tuffa situationer krävs stöd! Jag är på väg till den personen jag var igen. Sakta men säkert klättrar jag uppför den branta berget.

 

(Du väljer själv om du vill kämpa och leva vidare, eller stanna kvar i det tragiska. Valet är upp till dig!)